Var ju hos barnmorskan idag och fick för första gången lyssna på bebis hjärtslag. H*n var i full gång och sparkade och rörde sig, hjärtslagen hördes perfekt och det var en sådan lättnad och fantastisk känsla. Tänk, det är vårt barn där inne.. Helt underbart var det och jag är så glad att jag gick! Fick tårar i ögonen av glädje.

Det var dock lite jobbigt på hemvägen. Jag ville så gärna ringa någon och berätta.. Mattias jobbade så han kunde jag inte ringa. Mest av allt ville jag ringa min mamma för jag vet att hon skulle varit lika glad som jag är.. Jag saknar så att prata med henne.. Från att ringa varandra varje dag till att helt plötsligt inte kunna prata mer, det är jobbigt trots att det gått så lång tid nu.. Men men, jag är iallafall glad och lycklig för vår mini i magen :-)

//Anna